Även om öppen källkod, även kallat open source och fri programvara, har blivit mer och mer populärt finns uppfattningen fortfarande av mycket sega myter. Det är hög tid att belysa de vanligaste missuppfattningarna.
1. ”Det är omöjligt att göra affärer med fri programvara.”
Öppen källkod-licenser driver innovation och affärer över hela världen. Många stora företag förlitar sig på dem i hög grad. Biltillverkare tillämpar fri programvara på omborddatorer för att hantera automatiserade nödsamtal. London Stock Exchanges handelsplattform är baserad på fri programvara. Dessutom förlitar sig stora servrar på många globala företag som till exempel Google på fri programvara. Några av dagens största teknikföretag skulle inte existera utan fri programvara.
2. ”Fri programvara har utvecklats av amatörer.”
Även om det finns ett stort antal öppen källkod-projekt som har initierats av volontärer är det fel att påstå att bara amatörer bidrar med kod. Många öppen källkod-entusiaster är högkvalificerade IT-proffs. Stora företag investerar miljontals euro i fri programvara-projekt som till exempel Drupal genom att ge sina anställda i uppdrag att arbeta med att förbättra kod. Idag uppskattas det att cirka 90% av bidragen till Linux-kärnan, den grundläggande delen i GNU-/Linux-operativsystem, kommer från professionella utvecklare. Trots att Linux-kärnan initierades av en student i datavetenskap är den i dagsläget en del av livsviktig IT-infrastruktur för nästan alla globala aktörer.
3. ”Det finns inget professionellt stöd för fri programvara-produkter.”
Många öppen källkod-företag specialiserar sig på tjänster för kunder, såsom fortbildning, koddokumentation, utveckling och genomförande av uppdateringar, eller skräddarsydda programvarulösningar. Kunder som efterfrågar professionella supportpaket kan välja mellan ett stort antal leverantörer. Öppen källkod är inte längre en nisch. Det är en myt att teknikföretag inte kan tjäna pengar med fri programvara. Näringslivsorganisationer som OW2 OpenForum Europe (OFE) och Open-Source Business Alliance (OSBA) representerar hundratals små och medelstora europeiska företag som specialiserar sig på fri programvara-tjänster.
4. ”Att tillgängliggöra källkod för allmänheten utgör en säkerhetsrisk.”
Fri programvara-kod som är allmänt tillgänglig kan kontrolleras av oberoende parter för säkerhetsbrister och avsiktliga bakdörrar. Offentliggörande av kod fungerar som en förtroendeingivande åtgärd. Konceptet säkerhet genom dold källkod betraktas som ineffektivt av experter, eftersom det döljer säkerhetsproblem istället för att hjälpa till att avhjälpa dem. I vissa sammanhang kan detta till och med utgöra en säkerhetsrisk. Restriktiva licenser håller användbar hjälp borta och underlåter att avväpna felgörare.
5. ”Fri programvara sänker kostnaderna för IT-tjänster till noll.”
Det är sant att återanvändning av öppen källkod kan vara kostnadsfri, men det betyder inte att en verksamhet som använder 100% fri programvara har noll IT-utgifter. Utveckling och förbättring av funktioner, liksom supporttjänster, kostar pengar. Licenser för öppen källkod väljs i många fall inte enbart av kortsiktiga monetära skäl, utan även som en del av en strategi för självbestämmanderätt inom IT, vilket förhindrar leverantörsinlåsning.
6. ”Fri programvara är i allmänhet mindre användarvänlig.”
Tiden då öppen källkod-alternativ saknade ett ordentligt användargränssnitt är för länge sedan förbi. Det mest populära operativsystemet för smart phones (Android) är baserat på fri programvara. De flesta moderna tv-skärmar drivs av öppen källkod. Wikipedia, en av mest populära webbplatserna i världen, baseras helt på öppen källkod. Några av de mest använda innehållshanteringssystemen (CMS) för webbplatser som Drupal, WordPress och Typo3 är också öppen källkod.
7. ”Fri programvara är inte kompatibel med proprietär programvara.”
Fri programvara kan utgöra ett komplement till proprietär programvara. Många organisationer använder delvis proprietär programvara och delvis öppen källkod-programvara. Framträdande exempel för projekt som körs på olika operativsystem är webbläsaren Firefox, webbanalysverktyget Matomo och mediespelaren VLC. Utöver dessa finns det många proprietära applikationer som är kompatibla med operativsystem för öppen källkod. I proprietära projekt anger programvarans ägare önskad kompatibilitet, medan öppen källkod-licenser fritt kan ändras av företags- och privatanvändare utifrån deras behov.
8. ”Öppen källkod är programvara utan licens.”
Det finns många licenser för öppen källkod-programvara som har specifika termer för att kopiera och modifiera koden. Ordet ”fri” i fri programvara/öppen källkod refererar till de ”fyra friheterna”: rätten att använda, studera, dela och förbättra programvaran. För att en kod ska kvalificera sig som fri programvara räcker det inte bara att publicera den. För att garantera att programvaran ger andra dessa friheter krävs en lämplig licens.
9. ”Användning av fri programvara medför juridiska risker.”
Domstolsbeslut har bekräftat att man inte är skyldig att ge några garantier för öppen källkod, om det inte finns ytterligare bevis som tyder på något annat. Men som med alla andra licenser finns det vissa regler som följer med en licens för öppen källkod som kräver efterlevnad. Man får till exempel inte förvägra andra användare de fyra friheterna att använda, studera, dela och förbättra programvaran.
10. ”Fri programvara är en trend som inte kommer att fortsätta.”
Fri programvara är inte en kortsiktig trend, det är faktiskt en långsiktig framgångshistoria. Den första explicita licens för öppen källkod-programvara publicerades på 1980-talet. Sedan dess har antalet individer, företag och institutioner som använder fri programvara ökat och de bidrar ständigt med kod. Fler och fler regeringar uppmuntrar sina offentliga förvaltningar att använda fri programvara och ge tillgång till offentligt finansierad kod under en licens för fri programvara. Vissa länder, som Bulgarien och Italien, har till och med infört lagar som säger att nya projekt som finansieras med offentliga medel ska resultera i offentlig kod.
Texten har tidigare publicerats av den ideella organisationen Public Money, Public Code.
Vad är öppen källkod?
Öppen källkod, öppen programvara eller öppenkod (engelska: open source), avser oftast datorprogram vars källkod inte är proprietär utan är tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill. Detta gör att programutvecklare kan återanvända programkod som andra har utvecklat i egna projekt utan att betala licensavgifter till kodens ägare, och kan anpassa koden till sina användares behov utan att hindras av immaterialrättsliga restriktioner. Som motprestation erbjuder utvecklarna vanligen sina modifikationer tillbaka till den ursprunglige upphovspersonen eller till den som för tillfället underhåller programvarans officiella version, som kan välja att göra dem till en del av den officiella versionen. De mest framgångsrika öppen källkodsprojekten är vanligen uppbyggda kring en internet-community av ett stort antal bidragsgivare, som samverkar för att programvara och dokumentation ska utvecklas snabbt och testar och inspekterar koden för att säkerställa att den fungerar som tänkt. Exempel på öppen källkod projekt är Drupal och Matomo.
Vad är Drupal?
Drupal är ett mycket populärt och etablerat innehållshanteringssystem som passar för stora webbplatser med många administratörer och stora krav. Drupal finns i över en miljon installationer och är därmed ett av de största Content Management-systemen (CMS) i världen.
Fördelar med Drupal:
- pris (inga licenskostnader)
- popularitet (stort utvecklar- samt användarcommunity)
- skalbarhet
- integrationsmöjligheter
- redaktörsmöjligheter med många språk och roller
Med fokus på öppen källkod, community och samarbete tillsammans med modultänkandet blir Drupal en effektiv plattform för både webbplats och intranät.
Drupal är alltså modulärt uppbyggt. Det innebär att om du exempelvis behöver skapa en bokningssystem eller ett nyhetsbrevsutskick ofta färdiga moduler att utgå från, eller rent av använda som de är. Eftersom Drupal har många användare produceras och kvalitetssäkras hela tiden nya moduler och det är stor chans att det finns något som passar för just det du behöver.
Vad är Matomo?
Matomo är ett verktyg för webbstatistik (det visar till exempel vilka sidor som är mest besökta eller vilken väg en besökare tar genom webbplatsen, och från vilka sidor besökaren lämnar sajten) och webbanalys (till exempel besöksfrekvens, besökarprofiler eller omvandlingsoptimering med funktioner som heatmaps, sessionsinspelningar, trattar/funnels och A/B-testning).
Matomo själva kallar sig Google Analytics-alternativet som skyddar dina data och dina kunders integritet. Matomo är utvecklat som öppen källkod och är fullt GDPR-kompatibelt. Du kan använda Matomo på dina egna servrar eller köpa Matomo som en molntjänst. Om du driftar Matomo på din egen server är alla grundfunktioner kostnadsfria men några premiumtjänsterna (till exempel Heatmap och sessionsinspelningar) finns som plugins som kostar extra. Tekniken Matomo använder är PHP och MySQL/MariaDB.
Hur söker man jobb hos er?
Enkelt! Klicka här och se vilka jobb som är lediga nu. Vi söker alltid talanger!
